Katetrar för män: en komplett guide till hur de fungerar

Publicerad av Gunilla Olsson, den 1 december 2021 09:00:00 CET

I det här inlägget skall vi prata om tappningskatetrar för män, ett hjälpmedel som många män använder dagligen för att tömma urinblåsan. Är du nybörjare behöver du inte vara orolig: det finns enkla lösningar som är säkra och hygieniska. I den här guiden förklarar vi allt om hur Ren Intermittent Kateterisering för män fungerar och ger dig svar på de vanligaste frågorna.

AID52778_SE

Innehåll:

  • Vad är en tappningskateter?
  • Hur fungerar urinblåsan?
  • Olika typer av katetrar
  • Hur använder man en tappningskateter?
  • Rekommendationer vid användning av tappningskatetrar
  • Vanliga frågor om katetrar för män

Vad är en tappningskateter?

En tappningskateter är ett hjälpmedel för att tömma urinblåsan. Det är en mjuk plastslang som används för att tömma blåsan på urin. Vanligtvis tömmer man urinen direkt ner i toaletten men en del katetrar har också en integrerad uppsamlingspåse för urinen som kan användas om man inte har tillgång till en toalett. Tappningskatetrar används av många olika skäl, både under kortare perioder och för långtidsanvändning. De vanligaste orsakerna till att man behöver självkateterisera är:

  • Urinretention eller svårighet att tömma blåsan helt
  • Urininkontinens, ofrivilligt urinläckage
  • Efter kirurgiska ingrepp
  • Läkemedelsbehandling

I alla de fall där det inte är möjligt att tömma blåsan på grund av försvagad blåsmuskulatur, obstruktion eller neurologiska orsaker blir kateterisering en långsiktig lösning.

Hur fungerar urinblåsan?

Urinblåsan fungerar som en uppsamlingsreservoar där urinen samlas upp innan den kan tömmas ut genom urinröret. Friska och väl fungerande urinvägar gör att kroppen kan reglera tömningen, men i vissa fall kan processen drabbas av störningar.

Orsaken kan vara en sjukdom eller en skada som påverkar förmågan att tömma urinblåsan på ett normalt sätt, som en ryggmärgsskada, spina bifida, multipel skleros, Parkinsons sjukdom, diabetes, förstorad prostata eller stroke. Då kan kateterisering behöva bli en naturlig del av vardagen.


Olika typer av katetrar

Katetrar kan delas in i 2 kategorier:

  • Kvarliggande kateter, som ligger kvar genom urinröret och in i urinblåsan under en längre period
  • Tappningskatetrar för Ren Intermittent Kateterisering (RIK) som bara används under den stund det tar att tömma urinblåsan

Kvarliggande katetrar är en lösning som används alltmer sällan och då enbart i väldigt speciella fall, som när en patient har allvarliga kognitiva svårigheter eller är mycket svag.

Istället har användningen av Ren Intermittent Kateterisering ökat: det gör att man kan tömma blåsan regelbundet flera gånger om dagen och hjälper till att förebygga komplikationer och infektioner i de övre urinvägarna - detta tack vare fler och fler innovativa lösningar som är garanterat hygieniska, säkra och enkla att använda.


Det finns olika typer av tappningskatetrar för att du skall kunna hitta den variant som passar dig och din vardag bäst. Ytan på en tappningskateter behöver aktiveras med vätska innan den är klar att använda. En del produkter har vätska bifogat i förpackningen och andra använder du med vanligt kranvatten. Numera finns det också kompletta kit som gör det enkelt att kateterisera var som helst.

Dessa kit innehåller hydrofila katetrar med en integrerad uppsamlingspåse för urin, även bifogad vätska och ett införingshjälpmedel så att du inte behöver ta på katetern med händerna under kateteriseringen. Sådana lösningar gör det enkelt att kateterisera var du än befinner dig: i sängen, i rullstolen eller utanför hemmet, t.ex på arbetet eller på resa.

Tack vare den här typen av produkter kan du själv ta kontroll och bli helt självständig, på ett säkert och hygieniskt sätt. Det innebär en avsevärt förbättrad livskvalitet, både socialt, i relationer och i arbetslivet.

Vad är en kvarliggande kateter?

Foley-katetrar är de som i allmänhet används som kvarliggande kateter. I ena änden har de en ballong som blåses upp inne i urinblåsan för att katetern skall stanna kvar, och i andra änden finns 2 öppningar (2-vägskateter), en via vilken man pumpar upp ballongen och en som urinen kan rinna ut genom. Öppningen där urinen rinner ut är kopplad till en uppsamlingspåse, som ofta sätts fast på benet, och placeras lägre än urinblåsan för att underlätta flödet. Påsen måste tömmas regelbundet när den blivit full. Som alternativ till en kvarliggande kateter med påse, kan man välja en suprapubisk kateter som förs in i urinblåsan via buken. Alla typer av kvarliggande katetrar kräver att vårdpersonal sköter hanteringen vid insättning och byte.

Vad är en tappningskateter för Ren Intermittent Kateterisering (RIK)?

Hydrofila tappningskatetrar karaktäriseras av att de har en speciell beläggning på ytan. Denna beläggning - som är en integrerad del av själva ytskiktet på katetern - är hydrofil och därför absorberar och binder den vattenmolekyler, vilket gör att ytan på katetern blir hal.

Ren Intermittent Kateterisering med hjälp av en tappningskateter kan man enkelt lära sig att utföra själv. Det innebär att man på egen hand tömmer blåsan regelbundet. Den här typen av kateterisering innebär självständighet, minskar risken för infektioner och andra komplikationer - vilket är anledningen till att metoden används mer och mer.

Hur använder man en tappningskateter?

Din vårdgivare är den som kan ge medicinska råd anpassade till just dig och dina förutsättningar och därför är det viktigt att följa de instruktioner du får och fråga om du är osäker på något.
Rekommendationen är att alltid kateterisera regelbundet enligt de instruktioner du fått vid din förskrivning. Det är viktigt att tömma blåsan helt tom eftersom resturin som blir kvar kan orsaka olika typer av komplikationer.

För mer information kan du ladda hem vår guide "Ren Intermittent kateterisering – för dig som är man" genom att klicka på knappen nedan.

Ladda ner användarguiderna för RIK som e-bok

Rekommendationer vid användning av tappningskatetrar

När du använder dig av självkateterisering bör du följa några enkla råd:

  • En noggrann hand- och underlivshygien är mycket viktig för att förhindra urinvägsinfektion (UVI). Precis som andra infektioner kan de orsaka komplikationer om de inte behandlas.
  • Det är viktigt att dricka: kroppen behöver 1,5-2 liter vätska per dag. Vätskan gör att urinblåsan får en genomsköljning och minskar risken för infektioner.
  • Töm urinblåsan helt några gånger per dag. Att regelbundet tömma blåsan hjälper till att förebygga kateterrelaterade urinvägsinfektioner och skador på njurarna

Genom att använda RIK får du kontroll över vardagen igen: det reducerar antalet toalettbesök och du slipper oroa dig för lukt och våta kläder.

Vanliga frågor om katetrar för män

Kateterisering kan ge upphov till en del funderingar och oro; därför har vi på Wellspect ställt samman några av de vanligaste frågorna och svaren:

  • Gör det ont att använda en tappningskateter?
    Om man utför kateteriseringen på rätt sätt gör det inte ont. I början kan man uppleva ett visst obehag men när du blivit mer van kommer detta att försvinna. En hydrofil, hal kateter gör kateterisering så skonsam som möjligt och minimerar friktionen.

  • Är det svårt att använda en tappningskateter?
    När du precis skall börja med självkateterisering kan en del moment verka lite svåra, men med övning och mer vana blir det snabbt en del av dina vanliga rutiner, ungefär som att borsta tänderna.

  • Tar det lång tid att lära sig RIK?
    Under inlärningsfasen kan det kanske kännas som att det kommer att ta lång tid, men med lite övning, och ökande självförtroende, kommer det att gå snabbare och snabbare. För vana användare tar det inte mycket längre tid än ett vanligt toalettbesök. Och frekvensen är också ungefär densamma, ungefär 4-6 gånger per dag.

  • Kan tappningskatetrar återanvändas?
    Nej, de är enbart för engångsbruk och därför skall de användas och sedan slängas. För att undvika infektioner skall de bara användas en gång.

  • Kan jag använda en tappningskateter utanför hemmet?
    När man är hemma hos vänner eller på en offentlig toalett, är det många som oroar sig för att någon skall märka att man använder kateter. Vid sådana tillfällen är det bra att kunna använda en diskret kateter. Det finns katetrar med smidiga förpackningar som går att vika till fickformat och som är lätta att ta med sig ut.

  • Kan jag resa när jag använder en tappningskateter?
    Långa resor, särskilt med flyg, kan verka besvärliga eftersom du förr eller senare kommer att behöva tömma blåsan. Innan resan kan du prata med din förskrivare så att ni kan hitta den bästa lösningen för din resa, eftersom det finns produkter som är särskilt användbara till detta. Kom ihåg att alltid ta med dig tillräckligt med katetrar för hela resan. Det kan vara svårt att få tag på dem på plats utomlands. Lägg också några katetrar i handbagaget för säkerhet skull. För säkerhetskontrollen på flygplatsen kan du använda vårt LoFric Hjälpmedelsintyg.

    Ladda ned ditt reseintyg

Innehållet i denna bloggpost är övergripande information och inte avsett som marknadsföring av en produkt eller för att ställa diagnos. Wellspect rekommenderar att du kontaktar din läkare eller vårdcentral som kan svara på dina frågor och känner till vad som är tillgängligt i din region.

Referenser: Mauro Menarini, Judit Timar, Blue Book. 201 risposte alla mielolesione, Mirano, La Colonna Onlus, 2016 (p 58).

Reference links:
https://www.wellspect.it/vescica/il-cateterismo-intermittente/auto-cateterismo-le-basi 
https://www.wellspect.it/vescica/il-cateterismo-intermittente/il-cateterismo-intermittente-per-chi-comincia/per-l-uomo 
https://www.wellspect.it/vescica/il-sistema-urinario/qual-e-il-mio-problema/uti/come-evitare-le-infezioni  https://www.wellspect.it/vescica/il-cateterismo-intermittente/domande-frequenti  https://www.cdc.gov/infectioncontrol/guidelines/cauti/index.html/CAUTIguideline2009final.pdf  http://old.iss.it/binary/publ/publi/0340.1109234539.pdf
https://assr.regione.emilia-romagna.it/pubblicazioni/dossier/doss190 

Ämne: resa, ren intermittent kateterisering (RIK), ryggmärgskada, urinvägsinfektioner, kateterrelaterad UVI