Att ta revansch på berget

Publicerad av Anna Dulén, den 6 december 2018 12:45:00 CET

Hitta mig på:

Vintern 2003 var jag 19 år och hade åkt till Åre för att åka snowboard tillsammans med mina vänner. Men resan blev inte som jag hade tänkt mig, jag bröt ryggen och ådrog mig en komplett ryggmärgsskada. Utöver allt annat nytt jag behövde tänka på, slog det mig att jag förmodligen aldrig mer skulle kunna åka varken skidor eller snowboard igen.

la grave-hs

Genom Totalskidskolan upptäckte jag sitski, en skålad sits med skida undertill.  Likt en snowboard spänner man fast sig, och till sin hjälp man har två kortare stavar med små skidor på för att hålla balansen. Redan året efter var jag tillbaks på platsen där jag bröt min rygg men istället för en snowboard under mina fötter satt jag nu i en sitski.

I början när man ska lära sig åka sitski kan det se lite tokigt ut, och det kändes lite konstigt till en början. Men jag hade bestämt mig, jag skulle ta revansch på berget. Jag riktade nosen nedåt i backen och hoppades på det bästa. Rätt som det var fick jag till en sväng, sedan en åt andra hållet och till slut klarade jag att göra flera slalomsvängar på rad. Det tog inte lång tid innan jag åkte lift själv och kunde ta mig ner även för de brantaste backarna.

Det här var vintern 2004 och sedan dess har jag åkt sitski varje år. Nuförtiden åker jag mestadels friåkning och den största delen av min semester går åt till resor som tar mig till de högsta bergen och den djupaste pudersnön.

Liksom de flesta ryggmärgsskadade kan jag inte kissa på egen hand, utan förlitar mig på Ren Intermittent Kateterisering (RIK). Vanligtvis RIKar jag mig med LoFric Origo 6 gånger om dagen. Men hur gör man egentligen om man blir kissnödig i skidbacken?

Jag åker alltid med en urindroppssamlare (uridom) och urinpåse ifall att jag behöver klämma ut en liten skvätt urin. Då behöver jag inte oroa mig för att det hamnar i skidkläderna. Måste jag ändå kissa utan att det finns någon riktig toalett i närheten så åker jag in i skogen och letar upp ett lämpligt träd där jag parkerar sitskin så lutandes mot ett träd så den står stabilt och utan att jag behöver hålla balansen. Därefter knäpper jag upp alla spännen och hoppar fram med rumpan så mycket att jag kan dra ner skidbyxorna. Sedan plockar jag fram LoFric Origo och en förlängningsslang, och RIKar mig sittandes i sitskin. Att ha en förfylld kateter som LoFric Origo är extra smidig att då jag inte har möjlighet att ta mig till en toalett, eftersom den både är förfylld med saltvattenlösning och har ett handtag som jag kan hålla i när jag utför RIK. Det gör att jag slipper hålla i själva kateterslangen, och undviker att få in bakterier i urinröret under kateteriseringen. När jag kissar roar jag mig med att försöka skriva mitt smeknamn i snön. ”Sebbe was here” är målet men än så länge har jag bara hunnit till ”Seb”…

winter-wc-hs

Mitt bästa tips på skidsemestern är att förvara katetern i innefickan på jackan. Även om saltvattenlösningen i förfyllda katetermodeller klarar några minusgrader, fryser vattensachén i kateterförpackingen när det blir tillräckligt kallt. I innerfickan nära kroppen håller sig vattenlösningen flytande, och man slipper riskera att ha en fryst kateter när man behöver RIKa sig.

I den mån det går försöker jag undvika att kissa utomhus. Jag har för vana att kolla upp var närmsta värmestugor och restauranger med tillgänglighetsanpassade toaletter finns så jag vet var det är bäst att utgå från i början av dagen. I stora system som Val Thorens finns det ett antal restauranger i backen som har lånerullstolar och tillgänglighetsanpassade toaletter.

Ni kan även ta kontakt med mig på sebastian.forsen@welltrips.com

/Sebastian

Fortsätt leva som vanligt

Ämne: resa, Ren Intermittent Kateterisering, ryggmärgskada, gästblogg